I september reste jag tillsammans med den svenska delegationen till Århus, Danmark, för att delta som en av cirka 150 andra, på en konferens där konstnärliga praktiker används som verktyg för att stärka naturens rättigheter. Det var en brokig skara. En del kom från politiken och aktivistiska rörelser, en del var konstnärer och kulturarbetare medan andra var mer spirituellt inriktade. Organisationen Organismen Demokratie från Berlin var där, liksom kampanjgruppen för att nominera Snæfellsjökull-glaciären till president på Island. Det kan låta löjligt, men om en tänker ett steg längre, att något likt en glaciär får vara vägledande i beslut som rör framtiden så skulle utfallet se fundamentalt annorlunda ut. Om beslut fortsätter att tas i samma riktning som idag, så kommer glaciären smälta, och framtiden likaså.
Deltagare från ett dussin länder medverkade på föreläsningar, paneldiskussioner som varvades med workshops. Dagarna avslutades med en parad genom Århus. Många iklädde sig dräkter av en art, såsom bladlus, ålgräs, svinpest. En del dräkter var detaljrika, så att en på nära håll blev nyfiken och ville ställa frågor om vad och varför. Andra var välartikulerade på håll. När art-gestalterna tågade genom staden tog sig manifestationen en närmast scenisk gestalt, som både lekfull och vacker.
Hösten har kantats av hårda uttalanden från regeringen om demonstranter från Palestinarörelsen som ”odjur”. Tonläget har höjts gentemot aktivister, politiker har upplevt sig hotade och rätten att demonstrera känns plötsligt inte lika självklar. Samtidigt mobiliserade demonstrationerna mot Trump under parollen ”No king” den 18 oktober 7 miljoner deltagare! Under demonstrationerna kom personer utklädda till grodor, och nu planeras för en miljonmarch i dagarna med groddräkter. Genom detta humoristiska och lekfulla tilltal har maktförhållandena rubbats. Trump kan inte hävda att aktivisterna hotar rikets säkerhet och kräva militär närvaro för att möta upp grodor. Lika lite skulle Carl-Oskar Bolins känsla av att vara hotad av en groda tas på allvar. Den hårda retorik mot demonstranter och aktivister som högern använder, funkar helt enkelt inte på något som är uppenbart mjukt och fredligt.
Jag har alltid fascinerats av det gulliga, hur det drar empatin ur en. Och i denna art-parad fanns också dräktslöjden som gemensamhetsskapande aktivitet. Den som i adhocistisk anda snabbt såg en köks-sils potential att bli bi-ögon och en gammal cykelhjälm som grund för ett huvud.
I en tid av polarisering, suktande efter det ena eller det andra så tror jag på ett annat omklätt fast avklätt tilltal för förändring. Du realiserar metaforen att gå i någon annans skor, du iklär dig en annan varelse för att försöka att se världen från ett annat håll. Samtidigt känns alltihop lite pinsamt, och jag tror att jag i den skörheten möjligtvis blir en bättre samtalspart. Att bli talesperson för en art är att se andra arter, att förstå och omfamna komplexiteten i frågor. Ju längre process desto mer dialektiskt måste det bli. Det är enkelt att vara god när situationen inte kräver handling eller beslut. Men när en ger sig in i faktiska frågor, får lyfta blicken från enbart ett mänskligt perspektiv, så händer det något. Allt blir mer nyansrikt och levande, du tar steg både framåt och bakåt. Just det är något att omfamna, att ständigt ompröva och hålla tanken uppmärksam.
Fylld av dessa dagar återvände jag hem, för att se mitt omgivande landskaps behov och hot, och vem eller vilka som talar eller bör tala för de arter och fenomen som finns här. Det planeras för att bygga ett nytt kärnkraftverk i Ringhals som ska ta naturreservats-mark i anspråk, och mitt närmsta samhälles äldsta ängsmark med arter som i Sverige inte återfinns någon annanstans än just där, hotas av byggplaner. Det är förskräckligt, men det verkar också finnas vägar till motstånd som inte berörs av denna tids hårdförda retorik. Vägar som betonar samtalet mer än konfrontationen. Det är hoppfullt!
En del av de medverkande:
Arternas ambassad Viskan-Borås
Organismen Demokratie, Berlin
Becoming Species, Köpenhamn
Arternas Aarhus, Århus
Feral Malmö
Snæfellsjökull for president
Arternes Ambasadører
Bilder:Søren Helbo
Lämna en kommentar